Funkispalatset Bio Savoy

I snart 60 år har Bio Savoy visat film i Mariehamn. Som nybyggt ultramodernt funkispalats 1941 konkurrerade biografen med två andra salonger i staden: Bio Rita och Kinoteatern. Den senare stängde 1952 och den förra revs 1973 för att ge plats åt en då växande, numera död bank.

Åboarkitekten Erik Bryggman fick uppdraget att förnya stadsbilden av bland andra affärsmännen Carl Rundberg och Algot Johansson som nu tänkte tjäna pengar på biografverksamhet. Ut mot Ålandsvägen planerades de första bostadshusen i funkisstil, något som aldrig fullbordades. Det förklarar också varför det öppna gapet mot Ålandsvägen känns rätt oestetiskt och ofärdigt. Bions översta våningstillägg är av senare datum och borde rivas bort.

Ålandstidningen skrev upprymt om premiärvisningen den 15 februari 1941: "Mariehamn har verkligen nått en sådan utveckling och standard, att en biograf och en festsal som denna är fullt på sin plats". Den första filmen som visades var en ny svensk film "Med dig i mina armar" i regi av Hasse Ekman och huvudrollsinnehavare var Karin Eklund och Edvin Adolphson.

Under det senaste decenniet har stängningshotet legat över biografen flera gånger. Filmklubben Chaplin funderade ett tag allvarligt på att försöka driva biografen, men framlidne Elmer Andersson fortsatte trots allt enträget att driva bion. Och sonen Tom Andersson fortsätter i hans fotspår.

Röster har höjts för att Bio Savoys stora omoderna salong skulle ersättas av flera mindre, men i dag torde alla vara medvetna om biosalongens kulturhistoriska värde. Det är att göra en resa i tiden att stiga in i den jättelika salongen. Den urspungliga inredningen med armaturer och fåtöljer är verkligen något att värna om även om det allt som oftast klagas på komforten. Bio Savoy har tyvärr fått orättvist dåligt rykte. Förhoppningsvis skall Savoy också överleva i det nya årtusendet, trots att konkurrensen hårdnar med hemvideo och IT.

Kjell Ekström

Segelsjöfartsfilmer

ONSDAG 15 MARS 19.00

I samarbete med Ålands sjöfartsmuseum visar Verafestivalen några unika filmer från de sista åländska segelskutornas resor till Australien, bl.a. den enda film som finns om fyrmastade barken Pommern, som i dag är museifartyg i Mariehamn.

I dessa filmer får vi en bra inblick i livet ombord på världens sista segelfartyg i fraktrafik.

Barn i skärgården

Åland 2000

Beta sp 30 min

Dokumentär

ONSDAG 15 MARS 19.00

Skärgård är avfolkningsbygd. Så har det varit i hundra år. Finns det alls någon framtid för skärgårdssamhället, eller blir det ett jättelikt fritidshem för städernas befolkning? Hur ser barnen i skärgården på sin hemort och sin framtid?

I den här filmen träffar vi några 12-13 åringar i Stockholms, Ålands och Åbolands skärgårdar. Deras liv och tankar har både likheter och olikheter. Vi möter både en stark vilja att leva kvar i skärgården och en längtan till storstaden. Vi finner skärgårdssamhällen med vitt skilda förutsättningar att klara framtiden. I filmen ingår också inslag där barnen själva filmat sin vardag.

en film av christian stormbom, martin sundahl och ulf weman. produktion: mediaverkstan på Åland.

Folke Gustavsson special

Åland 1990-2000

Video

Dokumentär

ONSDAG 15 MARS 21.15

Du har sett honom många gånger. Mannen med kameran på axeln och hörlurarna på huvudet. Han heter Folke Gustavsson och tillhör ett sällsynt släkte: åländska dokumentärfilmare.

– Som ung var jag intresserad av naturfotografering. När sedan smalfilmen och de rörliga bilderna kom föll det mig förstås ännu mer i smaken, säger Folke.

På den tiden var filmteknik långt ifrån något gemene man kunde få tillgång till, så filmandet är något han har utvecklat på äldre dar. I dag har Folke

Gustavsson tre mer eller mindre avancerade videokameror hemma, ett litet manuellt klipperi och ett enormt videobibliotek.

Materialet är skiftande, från kulturevenemang och folk i farten till naturens skiftningar, skeppsbyggen och mycket annat.

Folke har jobbat med radio och tv-service största delen av sitt liv. Som pensionär har han mer tid för sin hobby. Ofta ringer privatpersoner och föreningar och ber honom komma och filma deras vigslar och kulturevenemang.

Folke läser gärna filmtidningar och drömmer om att någon gång få jobba i ett proffslab.

– Det vore roligt att få testa riktig filmteknik. Det är svårt att få det riktigt bra med den teknik jag har, fast ibland blir man glatt överraskad också, då folk gillar det man har gjort, säger Folke.

Camilla Gunell

Du har sett honom många gånger. Mannen med kameran på axeln och hörlurarna på huvudet. Han heter Folke Gustavsson och tillhör ett sällsynt släkte: åländska dokumentärfilmare.

– Som ung var jag intresserad av naturfotografering. När sedan smalfilmen och de rörliga bilderna kom föll det mig förstås ännu mer i smaken, säger Folke.

På den tiden var filmteknik långt ifrån något gemene man kunde få tillgång till, så filmandet är något han har utvecklat på äldre dar. I dag har Folke

Gustavsson tre mer eller mindre avancerade videokameror hemma, ett litet manuellt klipperi och ett enormt videobibliotek.

Materialet är skiftande, från kulturevenemang och folk i farten till naturens skiftningar, skeppsbyggen och mycket annat.

Folke har jobbat med radio och tv-service största delen av sitt liv. Som pensionär har han mer tid för sin hobby. Ofta ringer privatpersoner och föreningar och ber honom komma och filma deras vigslar och kulturevenemang.

Folke läser gärna filmtidningar och drömmer om att någon gång få jobba i ett proffslab.

 

Det vore roligt att få testa riktig filmteknik. Det är svårt att få det riktigt bra med den teknik jag har, fast ibland blir man glatt överraskad också, då folk gillar det man har gjort, säger Folke.

Camilla Gunell

Children of the Millennium

Norden 1999

Beta 20 min

ONSDAG 15 MARS 21.45

Den unga flickan Maria återvänder efter en tids frånvaro till det lilla samhället. Med sig har hon ett barn som ingen vill veta av. Hon blir utstött och bespottad av byn. I sin förtvivlan vänder hon sig till den sekt hon en gång varit trogen. Där förbereder de sig för att följa sin frälsare och Maria finner sig än en gång utstött....

Under perioden januari-juli 1999 arbetade femton ungdomar från Åland, Färöarna och Bornholm tillsammans med att skapa filmen Children of the Millennium. Projektet hette Nordbor-öbor.

produktion: nordens institut på åland, mediaverkstan på åland, färöarnas television och tv2 bornholm. ansvarig utgivare: nordens institut på åland. projektledare: mikkjal helmsdal.

festa

Kom ihåg att köpa biljett till filmfesten på restaurang Pommern lördagen den 18 mars. För endast 40 fim får du umgås med filmintresserade från när och fjärran och dansa till festivalorkestern. Under kvällen delas årets Vera-statyett ut till publikens favoritfilm.

resa

och bo

Hotell Pommern invid biografen erbjuder ett prisvärt filmpaket med båtresa från Stockholm/Åbo, 4 övernattningar, frukost, filmfest och festivalpass för 900 fim eller 1.350 sek. Bokningar görs direkt till Hotell Pommern, tel +358 18 15555, fax +358 21077, e-post: info@turist-konferens.aland.fi

scottish shorts

Från Scottish Screen Produktion har vi fått ett knippe kortfilmer. Absurda, rörande och tänkvärda kortfilmer.

Filmerna cirkulerar runt på de internationella festivalerna och är mycket efterfrågade. Flere av dem är prisbelönta och mycket välgjorda. Vera tackar Stuart Banyard i Glasgow som valt dessa filmer åt oss.

Följande filmer ingår i Scottich Shorts: Desserts (16 mars 19.15), The Bass Player (16 mars 23.15), Pan Fried (l7 mars 18.10), Bodyshifters (18 mars 19.20) och Little Sisters (18 mars 20.15).

Desserts

Skottland 1998

35 mm 3 min

TORSDAG 16 MARS KL. 19.15

Mycket svart humor ryms i denna harmoniskt lugna film. Håll fast er i Bio Savoys bekväma stolar.

regi: jeff stark. producent: jill robertsson.

The Bass Player

Skottland 1999

35 mm 18 min

FREDAG 17 MARS 23.15

Långt ute på landsbygden bestämmer sig en musiker för att simma i en sjö. Där får han syn på en ung flicka sovande på stranden. Förtjust simmar han ut och binder en bukett blommor vid hennes fiskelina.

Men idyllen störs av att han upptäcker att hans kläder blivit stulna. Vi får följa en märklig och komisk resa där de två huvudpersonerna försöker nå sina mål.

regi: denis lawson. producent: jacky stoller.

Bodyshifters

Skottland 1999

35 mm 17 minuter

LÖRDAG 18 MARS 19.20

En ung kvinna återhämtar sig från förlossningen av sitt barn, då märkliga omständigheter tvingar henne att märka att hon inte är ensam med sitt lidande.

Regissören tar dig med på en resa där mystiken och intrigen leder till en dramatisk och störande slutsats.

regi: paula macgee. producent: paul yacoubian.

Little Sisters

Skottland 1997

16 mm 7 min

LÖRDAG 18 MARS 20.15Tre flickor kämpar emot fyra fotbollsgrabbar.

regi: andy goddard. producent: nic murison.

Pan Fried

Skottland 1998

16 mm 7 min

LÖRDAG 18 MARS 18.10

David har påbörjat sitt arbetsliv. I dag är det hans första dag på ett lokalt slakteri.

regi/producent: justin molotnikov

 

Fyren

Sverige 1999

35 mm 90 min

Dokumentär

TORSDAG 16 MARS 19.20

Under den första Verafestivalen visades Atlanten, en mycket uppskattad film och som flera lyriskt talar om än i dag. Nu visar vi Fyren, en ny resedokumentär av Kristian Petri, fotografen Jan Röed och Magnus Enqvist.

Filmen är en resa till världens mest intressanta fyrar, från Godahoppsudden i söder till Understen i norr. Vi möter människor och fyrvaktare i Italien, Japan, Sydafrika, Tyskland, Brasilien, u.s.a. och Sverige. Den här filmen är ett måste för alla åländska sjömän, som på sina resor runt om i världen sett dessa fyrars ljuskäglor stråla i natten.

regi: magnus enqvist, kristian petri, jan röed. musik: dror felier. foto: jan röed. ljud: magnus enqvist. produktion: charon film ab.

Eating Out

Norge 1993

35 mm 7 min

Fiktion

TORSDAG 16 MARS 21.05

Eating out är en svart komedi om en man som sitter ensam på en grillbar och äter sin brända hamburgare. Plötsligt inträffar ett rån som stör mannen mitt i middagen.

Filmen är är ett måste för hälsoinspektörer och presumtiva rånare. Denna endast 7 minuter långa film har vunnit många internationella priser. (Grand Prix Hamburg 1994, Honorary Mention in fiction Category, Nordisk Panorama 1993 )

regi: pål sletaune. produktion: movie makers a/s.

seminarium om ungdomar och filmskapande

FREDAG 17 MARS KL. 14.00-16.00

I samband med Verafestivalen arrangeras även ett miniseminarium om ungdomars filmskapande. De som ska diskutera tillvägagångssätt, arbetsmetoder, problem och glädjeämnen kring ungdomar och film är bl.a: Dag Andersson, verksamhetsledare, Finlandssvenskt filmcentrum, Åbo • Malin Lagergren, mediapedagog, Film i Dalarna, Falun • Thomas Johnsson, projektledare, Media Väst, Trollhättan • Hedvig Claesson, ung filmskapare, Stockholm • Diskussionsledare: Camilla Roos, filmvetare, manusförfattare och dokumentärfilmare.

Seminariet ordnas i Hotell Pommerns konferensrum, Norragatan 8-10 i Mariehamn.

Året genom Börfjord

Norge 1991

35 mm 12 min

Dokumentär

TORSDAG 16 MARS 21.15

 

Till årets Verafestival har vi lyckats få hit den flerfaldigt prisbelönta norska filmen Året genom Börfjord, en skildring av ett litet utdöende fiskesamhälle i Nordnorge. Byn ligger längst inne i fjordbottnen omgiven av höga fjälltoppar.

Filmen gjordes ursprungligen i 70 mm Super Panavision och med en speciell inspelningsteknik, "naturanimation". Resultatet är en tolv minuters svindlande färd genom samhället under ett år – fast 50.000 gånger fortare!

regi, producent, foto: morten skallerud. produktion: camera magica. ljud: jan lindvik. musik: jan garbarek.

Saar

Estland 1999

Beta SP 28 min

Dokumentär

TORSDAG 16 MARS 21.30

Filmen skildrar livet på ön Vilsandi, den minst åtkomliga av öarna i Estland. Livet på ön kräver extremt tålamod. Isoleringen kan speciella år uppgå till ett halvt år beroende på väder och isar.

Filmen visar effekterna på invånarnas tidsuppfattning och hållningsätt till livet. Vi får följa öborna under den sena hösten och tidiga vintern. En komprimerad skildring av livet på Vilsandi i slutet av detta sekel.

regi: jaan tätte. producent: kaie-ene rääk. produktion: f:seitse

Fruset hjärta

Norge 1999

35 mm 90 min

Dokumentär

TORSDAG 16 MARS 22.00

Norrmannen Roald Amundsen (1872-1928) är en av vårt sekels mest kända upptäcktsresande. Han var först med att segla genom Nordvästpassagen från Atlanten till Stilla Havet. 1911 var han den förste som nådde Sydpolen.

Amundsen omkom under en expedition som han företog för att försöka finna Nobile, sin italienske konkurrent. Filmkamera användes flitigt under många av hans expeditioner. Bilderna från dessa bildar bakgrund till filmen. Resten av historien berättas genom brev och anteckningar gjorda av Amundsen själv. Amundsen hade stora problem med genomförandet av sina färder. När han blev bankrutt 1924 kände han stor bitterhet gentemot Norge.

Hans privata liv var också fyllt av bekymmer. Han var en man oförmögen att känna tillit. Då han givit upp sin karriär som äventyrare, sände han sina två adopterade eskimådöttrar tillbaks till Sibirien med orden "Det var ändå bara ett experiment... "

regi: stig Andersen, kenny sanders. produktion: sigve endresen,örjan karlsen för motlys a/s. foto: hallgrim ödegård. ljud: arne hansen. distrubition: norska filminstitutet.

Junkies

Norge 1998

35 mm 90 min

Dokumentär

 

FREDAG 17 MARS 18.00

Under fjolårets filmfestival i Göteborg uppmärksammades den norska dokumentärfilmen Junkies, som är en dokumentär som visar människor som befinner sig längst ner på samhällsstegen, 1990-talets utslagna. Flera av dem skär av familjebanden redan som barn. De har skickats fram och tillbaka mellan olika sociala institutioner. Andra är fast beslutna att inte delta i karriärsamhället. Det enda de känner inför samhällets normer och värderingar är förakt. Vissa av dem kommer inte i kontakt med droger förrän i fängelset. Det absolut viktigaste är att till varje pris undvika det helvete som abstinensen ger dem.

"....Utan vare sig pekpinnar eller moraliska ambitioner kommer vi rakt in i en värld som kretsar kring droger, flykt och längtan. Junkies är en stark upplevelse. Men det är framförallt en rak blick på en förnekad eller klicheförvandlad verklighet så som den faktiskt ser ut. Det är naturligt att jämföra filmen med Stefan Jarls Ett anständigt liv. Här finns nämligen samma förtroende och solidaritet upprättat med dessa junkies som kämpar med sina behov och också samma ambition att berätta deras historia i bilder för den vita duken." (Gunnar Bergdahl, Göteborgs filmfestival)

regi: trond kvist. foto: knot aas, björn böthun. musik: lasse myrvold, kristian stangebye, carl espen hamre. produktion: sub films.

gösta werner presenterar sina filmer

FREDAG 17 MARS 20.00

Hedersgäst på årets Verafestival är filmregissören, filmkritikern, forskaren och författaren Gösta Werner från Sverige. Gösta, i dag 92 år, har varit aktiv i det svenska filmlivet ända sedan början av 1930-talet. Under 1940- och 50-talen regisserade han flera långfilmer, bl.a. Gatan 1949 och Två trappor över gården 1950.

Båda dessa filmer kännetecknas av en frän realism och äkthet och var i sin samhällskritik tämligen udda filmer vid den tiden.

Det är inom kortfilmen han har haft sin största framgång. 1952 gjorde han sin mest uppmärksammade film, Att döda ett barn, efter Stig Dagermans novell. Werners mästerliga novellfilm hade premiär på Park i Stockholm som förspel till en Hitchcockfilm. Till distributörens förargelse, ägnade sig recensenterna mer åt Werners kortfilm än åt huvudfilmen! Att döda ett barn är en film som flera generationers skolbarn har tvingats se, med eller mot sin vilja. Många har bevarat filmen i sitt minne.

Efter en lång paus i det aktiva filmandet återkom Gösta Werner 1996 med kortfilmen Den röda fläcken. Filmen deltog i filmfestivalen i Berlin och fick internationell uppmärksamhet. Två år därefter hade hans kortfilm Spökskeppet premiär på Göteborgs filmfestival.

Som forskare har Gösta Werner särskilt fördjupat sig i Mauritz Stillers konstnärsskap och livsöde. Han har även publicerat studier över bl.a. Hjalmar Bergman, Stig Dagerman, James Joyce och Marcel Proust. 1988 belönades han med professorstitel.

Gösta Werner kommer till Verafestivalen med fem av sina kortfilmer som han själv valt ut. Gösta håller en kort inledning inför varje film.

Källa: Gösta Werner 90 år – en hyllning till vår äldsta filmare, Stockholm 1998.

Midvinterblot

Sverige 1946

35 mm 12 min

Kortfilm

FREDAG 17 MARS 20.15

Strax efter kriget förvånade och chockade Gösta Werner den svenska filmvärlden med kortfilmen Midvinterblot. Filmen, som med suggestiv inlevelse skildrar det fornnordiska blodsoffret, fick Aftonbladets åtrådda filmpris Charlie 1946.

Uppslaget till filmen hade Gösta fått under studierna i religionshistoria. I de primitiva religionernas schamanistiska offerriter tyckte han sig ha funnit stoff som tillät honom skapa sin filmskildring enbart genom bild- och ljudeffekter.

regi, manus, produktion, klippning: gösta werner. foto: sten dahlgren. musik: björn schildknecht.

Tåget

Sverige 1948

16 mm 21 min

Kortfilm

FREDAG 17 MARS 20.30

En prisbelönt film om resor och jordbundenhet. Till musik av tonsättaren Sven-Erik Bäck följer vi med på en tågresa genom Sverige från söder till norr.

Bildmässigt påminner filmen mycket om Stadens ljus, som visades på fjolårets Vera.

"Som helhet är filmen ett äventyr i bilddikt, där varje bild till ytterlighet stiliserad och ger ett koncentrerat känsloinnehåll. T.o.m. det tekniska förfarandet bakom en tågresa blir till ett tingens eget fascinerande liv. Den dramatiska stegringen ges med kraft och konstnärlig balans från den första bildens surrelistiskt ’döda’ landskap fram till den jubelkänsla åskådaren erfar, när tåget åker ut ur den långa tunneln och plötsligt den svenska fjällvärlden ligger där utbredd i all sitt majestät" (Utdrag ur artikel i blm 1948)

regi: gösta werner. foto: sten dahlgren. musik: sven-erik bäck. produktion: ab kinocentralen.

Den röda fläcken

Sverige 1996

35 mm 6 min

Kortfilm

FREDAG 17 MARS 21.00

"Werners återkomst till filmen med den Röda fläcken ställer åskådaren inför en gammal bisarr men också sällsamt suggestiv historia. En ensam, åldrande man i Jan-Olof Strandbergs skepnad möter sin spegelbild – och plötsligt träder i stället i spegeln fram konturen av en kvinnas ansikte (Anna Wallander), först vagt, diffust men sedan med skärpa och liv. Så framträder hennes nakna gestalt i halvfigur.

Till tonerna av Sjostakovitj andra pianokonsert i Love Dervingers arrangemang får vi följa mannens kamp med sin Medusa. En gubbsjuk fantasi? Hur som helst inte enbart, ty mötet med den hemlighetsfulla spegelbilden utvecklas på ett fullständigt oväntat sätt". (Utdrag ur artikel av Astrid Söderberg Widding)

regi: gösta werner. produktion: gl production.

Att döda ett barn

Sverige 1953

35mm, 9 min

Kortfilm

FREDAG 17 MARS KL. 21.10

Gösta Werners mest kända film efter Stig Dagermans novell. Upptakten är en skånsk söndagsidyll på landet. Ett ungt lyckligt par är på en bilutflykt till havet. De har inte brått men de är upptagna av varandra.

Plötsligt händer det som inte får hända. En liten flicka har sänts att hämta lite socker hos en granne.Vi ser aldrig hur hon springer över vägen och krossas av bilen. Vi hör bara det fasansfulla ljudet av skrapande, tvär inbromsning. Ett barn har dödats och en ung man har fått ett obotligt själsligt sår.

regi och manus: gösta werner. foto: sten dahlgren. produktion: minerva film.

Spökskepp

Sverige 1998

35 mm 10 min

Kortfilm

FREDAG 17 MARS 21.30

"Om den Röda fläcken uppehåller sig vid kvinnlighetens lockelser blickar Spökskepp åter till barndomens värld, som hos Gösta Werner framstår som lika hemlighetsfull. Pojken, gestaltad av Erik Linde, befinner sig i ett skede i livet där både ögat och örat är uppfinningsrikt, och där den inre världen avgjort har herraväldet över den yttre. Ett flaskskepp, med dess tämligen obetydliga yttre, öppnar vägen till något både spännande och skrämmande.

Det är med precision och med små medel som Werner manar fram sitt spökskepp. En mistlur, klangen från en klockboj, en knakande roder – ljuden är här inte minst viktiga – men också naturligtvis bilden av skeppet ur olika vinklar liksom av olika figurer därifrån..." (Utdrag ur artikel av Astrid Söderberg Widding)

regi och manus: gösta werner. foto: lars björne. produktion: gl production.

kåge jonsson kommer

Verafestivalen gästas i år av filmaren Kåge Jonsson, kallad "den svenska vardagens skildrare". Kåge har varit verksam i närmare 25 år. Sitt genombrott fick han 1973 i Personakt A 9970, av Expressen utnämnd till 1973 års bästa film.

Kåge Jonsson har framförallt gjort dokumentärer, de flesta för Sveriges Television. Många ålänningar minns säker filmen Båtresan som handlar om människor på en kryssning mellan Stockholm och Åland. Kåge och hans filmteam har hela tiden lyckats närma sig personerna utan att inkräkta på deras förehavanden eller integritet.

Under Verafestivalen kan publiken träffa honom i samband med visningen av Det är ju så roligt i Ryssland, som han gjort tillsammans med Håkan Pieniwoski och Kurt Bergmark.

Det är ju så roligt i Ryssland

Sverige 1998

Beta Sp 60 min

Dokumentär

FREDAG 17 MARS 22.00

En dokumentär roadmovie, där tre svenska tjejer, Maria, Åsa och Anna ger sig ut på den ryska landsbygden ridande på en rysk motorcykel med sidovagn. Det blir en resa med många oväntande möten.

Vi träffar folk som ännu lever kvar i krigets Ryssland och som tror att flickorna på motorcykeln är tyska spioner. Vi möter folk som har upplevt glasnost, pestrojka och nu demokrati.

Det handlar om vodka, skratt, dragspelsmusik och tårar. Om unga män och deras drömmar. Midsommarfest med en åttabarnsfamilj som dansar små grodorna. Om en enorm gästfrihet, öppenhet och värme hos ett folk som har förlorat nästan allt.

en film av kåge jonsson, håkan pieniowski och kurt bergmark. produktion: sveriges television.

Pleasure of War

England 1998

Beta SP 11 min

Animation

FREDAG 17 MARS 23.00

Pleasure of War har väckt stor uppmärksamhet världen över. Det är en animation gjord för vuxna. Filmen innehåller en del sex och våld, och är absolut ingen familjefilm. Filmen är mycket efterfrågad på internationella festivaler, listan på priser filmen vunnit är lång. Bland dessa kan nämnas: "Best Animation award" på L´Alternativa, the 1999 Interantional Festival of Independent Cinema i Barcelona, filmen har också gått till finalen i British Animation Awards 2000 som avgörs i mars på Nationella Film Teatern i London.

Denna starka genreöverskridande produktion om hjältedåd och könens krig, har gjorts i ett samarbete mellan den kända engelska författarinnan Sara Maitland och regissören och animatören Ruth Lingford. Vera tackar Dick Arnall som ansträngt sig för att vi skall kunna visa denna anmärkningsvärda film.

regi och animation: ruth lingford. producent: dick arnall. manus: sara maitland. musik: andy cowton. Editor: jo ann kaplan. produktion: finetake productions.

 

ungdomsfilmtävling

LÖRDAG 18 MARS 14.00

Filmklubben Chaplin anordnar tillsammans med Nordens Institut en tävling i kort- och dokumentärfilm under Verafestivalen. Tävlingen är öppen för ungdomar som under år 2000 ännu inte fyller 25 år. Filmerna skall göras på video och vara mellan 1 och 30 minuter långa. En välkomponerad kortfilm är med fördel ej längre än 5- 10 minuter.

Inga andra gränser än vad anständighet och god moral bjuder finns för filmerna. Filmerna kan alltså vara dokumentära, animationer, fiktiva, experimentella eller skildra djur och natur. Hjälp med redigeringen fås på Mediaverkstan i Mariehamn, tel 14035.

1:a pris är 3000 mk, andra pris 1500 mk och tredje pris 500 mk. Pristagarna utses av en jury som utses av Filmklubben Chaplin. De bästa filmerna visas under festivalen på Bio Savoys stora duk via videokanon.

Filmer kan lämnas in fram till den 15 mars till Mia Borenius på Mariehamns stadsbibliotek, som är ansvarig för filmtävlingen.

skateboardfilm som fångar dagen

Olof Wredes och Pekka Pörtfors skateboardfilm Carpe Diem är en av filmerna som deltar i Veras ungdomsfilmtävling.

Det är mer en show, en samling musikvideor med skateboarduppvisningar, än en spelfilm som Olof Wrede, 16 år och Pekka Pörtfors, 13 år, gjort tillsammans. Med varsin videokamera och med hjälp av Mediaverkstan och läromedelscentralens klipputrustning har killarna jobbat ihop filmen som fått namnet Carpe Diem.

– Att skejta är att fånga dagen, säger Olof och Pekka som båda gillar att vistas i skateboardparken.

– Jag drömde en natt att jag filmade, efter det köpte jag en videokamera och började, berättar Olof.

Carpe Diem är den andra filmen Olof Wrede producerar. Den första, Wheels of Fire, handlade också om skating. Nästa film, lovar han, ska bli mer ett experimenterande med nyskapande kameravinklar och rörelse.

Pekka som är finsk mästare i skateboard har också många begåvningar. Han har själv gjort musiken till sin skate-del. Videokameran har även följt med på resor, så att endel av materalet är taget i u.s.a, Sverige och Tyskland.

Camilla Gunell

Parachute Jump

Danmark 1999

Beta SP 15 min

Dokumentär

LÖRDAG 18 MARS 15.30

Regissören upptäcker vad det märkliga tornet på Coney Island har använts till och vad det betyder för människorna som passerar på strandpromenaden. Vi träffar många olika sorters amerikaner och lyssnar till deras språk. En lätt absurd historia.

regissör och producent: steen möller rasmussen.

Nadja

Sverige 1994

25 min

Fiktion

LÖRDAG 18 MARS 15.45

Nadja är en berättelse mellan saga och verklighet, om en liten flicka som drömmer om att simma över de stora haven. Hon är sju år och besatt av tanken på att lära sig simma.

Simskolan ligger vid havet. Nadja övar simrörelserna på land. Liggande i den varma sanden drömmer Nadja att hon kysser havets vågor som en delfin. Nadja blir snart en mästare i torrsim. Men varje gång hon försöker i vattnet sjunker hon – som en sten...

Dagen för simskolans stora uppvisning kommer. Alla föräldrarna är där, så också Nadjas mormor, mamma och storebror. Nadja simmar i sanden så att hon blir svettig. De andra barnen simmar i havet. Efteråt kommer mormor och storebror med sina pockande frågor. Nadja rymmer in i skogen.

Nadja är en fri tolkning av Gunder Anderssons novell Torrsimmaren.

manus och regi: susanna edwards. producent: christer nilsson. foto: robert nordström.

Tare – havets skogar

Sverige 1998

35 mm 28 min

Naturdokumenär

LÖRDAG 18 MARS 16.15

En liten rödhajsunge och vuxen stenbit. Rödhajsungen börjar sitt liv vid Irlands västkust och stenbiten skall försvara sin rom vid den norska kusten. Äventyren utspelas 150 mil ifrån varann, men de har ett gemensamt; de utspelas i Atlantens undervattensskogar. Genom hajens och stenbitens ögon upplever vi undervattensvärlden i nya dimensioner.

Regissören och fotografen Armin Mück är född 1952 i Tyskland, bodde på Irland 1978-83 och flyttade därefter till Orust i Sverige. Han är producent och fotograf med undervattensfilmning som specialitet. Armin Mück jobbar huvudsakligen med svt:s Mitt i naturen och Björnes magasin.

regi och foto: armin mück. berättare: johanna östlund. musik: elizabeth parker. producent: armin mück/slussens filmproduktion hb.

Trans-Siberia

Finland

Beta SP 58 min

Dokumentär

LÖRDAG 18 MARS 16.45

Den finska regissören Kanerva Cederström kände till Sibirien genom historierna om sin farfar, som reste längs de Sibiriska floderna som meteorolog.

Hennes mor ville alltid resa till Sibirien, men på den tiden var det förbjudet territorium. I den här filmen reser Cederström från St.Petersburg till Vladivostok med tåg. Medan hon visar bilder på de hela tiden förändrade men impressionistiska scenerier som rusar förbi, läser en röst anteckningar från två människor som var fångar i de Sibiriska lägren. Det är filosofiska och emotionella reflektioner om hur lägervistelsen påverkar människor. "Vi är som människor som sitter på en ändlös tågresa, varje dag kommer de närmare sin destination medan de dödar tiden utan att ha dåligt samvete..."

regi: kanerva cederström. fotograf: jyrki arnikari. produktion: lasse saarinen. berättare: tomi jarva, hellevi seiro.

ingemar lind kommer

"Anställdes på Sveriges radio 1959 som grammofontekniker. Deltidsarbetade även på vetenskapsredaktionen och presenterade då bl.a. radions pausfåglar och det populära programmet Gökotta.

Tog steget över till tv i slutet av 60-talet, där samarbetet med Nils Linnman och Anders Erik Malm gav till resultat att jag, tack vare deras uppmuntran och stöd, vågade mig på detta som kallas dokumentär naturfilm.

1980 tackade jag för mig och tog det stora språnget ut i frilansverksamheten. Har sedan dess gjort ett 50-tal filmer för tv, främst för Mitt i naturen, Sundsvall, som jag medverkat i sedan starten.

Jag har inga som helst planer på att dra mig tillbaka utan tänker fortsätta att leva som naturfilmare så länge jag får den möjligheten."

(Citat ur Ingemar Linds bok En naturfilmares dagbok, 1998)

Alfågeln – israndens fågel

Sverige 1996-1997

29 min

LÖRDAG 18 MARS 18.20

Naturfotografen Ingemar Lind tillbringade en tidig vår när ljuset började återvända vid iskanten nära alfågelsången.

På en enda förmiddag förvandlades vinter till vår och i spåren av isen sköljde flock efter flock ropande alfåglar in över roslagsskärgården.

Till bilden hör också att denna lilla andfågel ofta figurerar i pressmeddelanden i samband med oljeutsläpp i Östersjön. En företeelse som är en av många skamfläckar på människans samvete.

Långt ute över ett spegelblankt hav sträckte två millioner alfåglar förbi mot tundran, det eviga ljuset. Fotografen följde dem till Varangerhalvön, Europas nordostligaste hörn, för att bekanta sig med deras häckningsmiljö.

Ingemar Lind besöker Verafestivalen och är närvarande vid visningenen av Alfågeln – israndens fågel.

produktion och foto: ingemar lind.

Vägen till Lelle

Finland 1999

35 mm 29 min

Fiktion

LÖRDAG 18 MARS 19.40

Verafestivalen presenterar Ulrika Bengts pinfärska kortfilm med musik av Peter Hägerstrand. Filmen handlar om Anna som återvänder till sin barndoms sommarby.

Hon går minnesvägen tillbaka till den händelse som förändrade hennes liv. Det var mötet med Ella, ett gravt handikappat barn i byn. Flickan Annas sammansatta känslor inför Ella – rädsla, äckel, avsky, medlidande och sorg – slungar henne genom en känslotunnel under en dag då livet ställs på sin spets; då det handlar om liv och död.

Nu är Anna vuxen och har ett eget barn. Men mötet med Ella påverkar också Anna vuxna liv i förhållande till hennes son Lelle. Regissören Ulrika Bengts är närvarande vid visningen.

regi: ulrika bengts. manus: susanne ringell. foto: robert nordström. musik: peter hägerstrand. produktion: ab talking heads oy. i rollerna: brianna blomqvist, anu sinisalo, susanne ringell, soli labbart m.fl.

ulrika bengts kommer

Ulrika Bengts är kanske mest känd för ålänningarna genom tv-serien Det finns flera sätt att simma, som spelades in här och i vilken flera åländska barn medverkade. Några av hennes produktioner har tidigare visats på Ålands nordiska filmdagar, bl.a. den uppmärksammade dokumentären Riksväg åtta och kortfilmen Goodbye Gibraltar. Nu kommer Ulrika Bengts till Vera med sin nya kortfilm Vägen till Lelle, som utspelar sig i Österbotten på 1960-talet.

Satumaa – Unto Mononens liv och musik

Finland 1999

35 mm 75 min

Dokumentär

 

LÖRDAG 18 MARS 20.25 P?? ??&127; G M M d -

( x < x Z ® d ?? d ?? , PMAC

, ,

TIFF / ¿ ¿ ? R * ¿ Ä — H TORSDAG 16 MARS 22.00 P?? ??&127; G M M d -

( x < x Z ® d ?? d ?? /d 8 8?? b k /p00?? S -i ? † /p/p 8i ? † /p/p 0i ? † /p/p 7i ? † /p/p b ? † í/p +i ? † ™

?/p 7i

Det är gyllene tider för tangon i Europa och i Finland... förstås. Unto Mononens tango Satumaa har alltid stått det finska folkets hjärta nära och befäster sin ställning som Finlands andra nationalsång.

I Unto Mononens liv saknades inget av den finska tangons ingredienser: faderlöshet, rotlöshet, längtan, den stora kärleken, uppslitande separation, flykt och saknad. Unto Mononen skrev och sjöng sitt eget liv, sin ungdom, sin kärlek, sin framgång, sitt förfall. Det kände det finska folket och tog till sitt hjärta.

Regissören Claes Olsson och M.A. Numminen har dokumenterat Unto Mononens liv. Dokumentärt material, intervjuer, och sekvenser med skådespelare, sångare och musiker blandas skickligt till en 75 minuters hyllning till den finska tangokulturen.

Efter filmen går vi alla till den stora filmfesten på hotell Pommern där vi dansar till festivalorkesterns tangomusik!

regi: claes olsson. manus: claes olsson, m.a. numminen. foto: pertti mutanen, jyrki arnikari. produktion: kinoproduction.

Nanook, köldens son

USA 1922

16 mm svartvit 64 min

Dokumentär

SÖNDAG 18 MARS 14.30

Nanook, köldens son (Nanook of the Norh) är den första dokumentärfilmen som blev en kommersiell framgång. Regissören Robert Flaherty var ursprungligen forskningsresande och genomströvade norra Kanada på jakt efter mineralfyndigheter.

Under en av sina resor på östsidan om Hudson Bay tog han på den ogästvänliga Labradorhalvön upp en film om eskimåernas liv.

För att kunna ge en sann och inträngande bild av Nanooks och hans familjs kamp emot svält och snöstormar, deras valrossjakter och vana att bygga igloos, levde Flaherty i sexton månader med dem.

Robert Flaherty har kallats dokumentärfilmens fader. Nanook of the North betraktades länge som 1900-talets bästa dokumentärfilm.

Finlands Filmarkiv har gjort det möjligt för oss att ta del av denna filmhistoria.

regi, producent och fotograf: robert flaherty.

Tsatsiki, morsan och polisen

Sverige 1999

35 mm 90 min

Fiktion

SÖNDAG 19 MARS 16.00

Tsatsiki är åtta år och har en mamma som drömmer om att bli rockstjärna. De har en polis inneboende hos sig. När Tsatsiki lyckas slå sitt rekord: fyrtiotvå sekunder under vattnet utan att andas, träffar han polisen Göran för första gången.

Tsatsiki vill kunna hålla andan länge så att han känner sig redo att träffa pappan, som ar bläckfiskfångare i Grekland, men som inte ens vet om att Tsatsiki extisterar. Göran, som drömmer om kärlek och älskar att dansa, blir Tsatsikis vän. I skolan är Per Tsatsikis bästis och Maria hans hemliga kärlek.

Filmen har belönades med fyra Guldbaggar och utnämndes till årets bästa film i Sverige 1999.

regi: ella lemhagen. manus: ulf stark efter två böcker av moni nilsson Brännström. Produktion: anne ingvar för felicia film ab. foto: anders bohman. musik: popsicle.

skolvisningar

För att höja intresset för film bland åländska ungdomar, erbjuder festivalen Vera varje år de åländska skolorna ett filmpaket. I år har vi valt att visa Ella Lemhagens publiksuccé Tsatsiki, morsan och polisen och Robert Benignis Livet är underbart. Omkring 2.500 skolelever kommer att se dessa filmer. Skolföreställningar kan bokas via Pia Rothberg-Olofsson.

Tsatsiki morsan och polisen visas för skolgrupper följande tider:

Tisdag 14 mars kl. 9.30 och 12.30

Onsdag 15 mars kl. 9.00 och 12.30

Torsdag 16 mars kl. 9.00 och 12.30

Måndag 20 mars och tisdag 21 mars visas filmen i skärgårdskommunerna

Livet är underbart visas för skolgrupper följande tider:

Fredag 17.3 kl. 9.00 och 12.15

Måndag 20.3 kl. 9.00 och 12.15

Tisdag 21.3 kl. 9.00

Livet är underbart

Italien

100 min 35 mm

spelfilm

SKOLVISNINGAR 17-21 MARS

Roberto Benignis oscarsbelönade och omtalade allvarsamma komedi Livet är underbart börjar med orden "Detta är enkel historia". På sätt och vis ja, men den är sannerligen inte lätt att berätta, därför att innehåll och form står i en sådan chockerande motsatsställning.

Livet är underbart är en ljus saga om det ondaste kapitlet i 1900-talets historia:Förintelsen. Det är en film om en människa som försöker besegra skräcken med skrattet. Det är en film om en judisk pappa som visserligen offrar sitt eget liv, men som ändå besegrar döden och ger tillbaka livet åt sin egen son.

Filmklubben Chaplin har tidigare visat Livet är underbart, då konstaterade vi att detta var en film som borde visas för alla högstadieelever i de åländska skolorna.